Sandra Rusk

Kategori: Blogg (Sida 3 av 10)

Playtime!

Long time no see!

16 oktober, 2017 /

Nu var det rätt länge sedan  sista, vi har milt sagt haft galet mycket här. I maj flyttade vi från våran fina lägenhet i Liljeholmen, där vi verkligen trivdes. Det tog minst sagt sin lilla tid att packa ner allt från lägenheten trots att vi rensat bort ganska mycket i förra flytten 2,5 år tidigare. Här finns en sneakpeak från vårt kaos och när vi nästan var klara.

Delar av flyttlasset.

Nästan klara

I första hand flyttade vi för att vi inte ville att Samuel skulle växa upp i lägenhet och de begränsade möjligheterna till att gå ut och leka ”fritt”.  Vi gillade verkligen närheten till vattnet och till stan i Liljeholmen samt grymt bra kommunikation i närheten.

MEN, när det gäller att leka med Samuel ute, att alltid behöva gå till en park för att leka i stället för att både få leka på en tomt, gå till en park, skogen, promenad till sjön eller kunna gå upp till mina föräldrar och hänga i deras trädgård med både ”leksaker” för vuxna och för barn! =) Sen har jag också hamnat i det där, att var sak har sin tid och där vi är i livet just nu, så är SAMUEL viktigast. Både jag och M och fått längre till jobbet, jag bara en kvart vilket inte gör mig något. M har bytt jobb efter pappaledigheten och jobbar nu i närheten av Kista, vilket tyvärr kräver bilkörning varje dag och en hel del tid i köer, som sagt…U can´t have it all!

I och med att det var en hel del at fixa med i radhuset innan vi flyttade in så bodde vi hos mamma och pappa i nästan 5 veckor. Till att börja med Ville vi att sovrummen uppe skulle vara i stort sett klara innan vi flyttade in för att slippa sova och bo i röran.

Som tur är så är M och jag bra på olika saker ( eller som han säger, vi har olika talanger), en av sakerna som han är duktig på är att lägga golv, tapetsera m.m så vår renovering började med att byta ut det fula laminatgolvet i vårt sovrum till ek-parkett, måla om det och tapetsera.

Ut med det gamla…

 

Och in med det nya golvet.

Och ny tapet från Engblad & Co (ECO).

 

Jag har verkligen fastnat för märket ECO och deras stilfulla tapeter med lagom mycket liv i. Tapet som jag valt till vårt sovrum heter, ”In the park”.

Nästa projekt var att fixa till våran ”walk-in-closet” (se bilden nedan) i rummet bredvid. Klarade verkligen inte av att kvar den hemska färgen eller att bara låta utrymmet vara ”halv-utnyttjat”.

Den ”vackra” garderoben innan.

Efter garderoben var det dags att fixa till Samuels rum som ligger vägg i vägg med vårt. Tänkte börja med att säga att precis som mycket annat i radhuset när vi köpte de så saknades det en rödtråd i inredningen, olika golv i olika rum, olika dörrar, färger som inte alls matchar varandra m.m. Ni som känner mig vet att jag INTE gillar sånt här alls. Vill ha ”clean” inredning med struktur och gärna moderna prylar, mycket svart, vitt (inte kritvitt), grått och gärna lite starka färginslag här och där av t.ex. rött.

Till Samuels rum valde vi att endast måla om alla väggarna (gillade inte den rosa färgen) och att låta laminatgolvet vara kvar i och med att vår lilla guldklimp är ganska vild, kastar grejer och gissningsvis kommer han att ”köra” leksaker och slå grejer i golvet under kommande år =)

Före

Efter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den sista delen som M gav ett riktigt lyft var köket (denna del av renoveringen pågår fortfarande med med hantverkare nu).

Köket direkt när vi flyttade in.

Och efter ett första lyft tack vare min flitiga Morris =) De så kallade köksön eller ”fula klossen” som flyttkartongen på var också en inredningsdetalj som vi inte alls gillade. För stor för ytan och, lite trasig här och där.

 

och köket ganska nyligen, med lite fix kvar…byte av golv, lister och finlir från elektriker mfl. Som sagt det gäller att ha tålamod och inte stressa!

Äntligen lite snyggare kök=)

Kanske verkar det som att vi inte har gjort annat än att renoverat sedan midsommar?! Men vi har faktiskt hunnit med mycket annat skoj också, bröllop, en kort resa till mitt älskade Köpenhamn och mycket lek och bus med Samson  i ”vår” lekpark häng vid Långsjön och i bubbelkoppen uppe hos mamma och pappa m.m.

Vid Långsjön.

     

I lekparken.

Familjeplaytime=)

Mer om inskolning och vårt äventyr till Köpenhamn framöver!

 

 

Gladisar

Världens bästa…

10 maj, 2017 /

Just nu ä det allmänt rörigt hos oss, vi är mitt uppe i vår flytt och renovering, så prylarna är utsprida här hemma, i vårt nya hem och hemma hos mamma och pappa. M har varit på semester i London sedan i lördags och kom hem sent i går. Så jag och Samuel AKA Samson har bott hos mamma och pappa sedan dess. Det har varit galet tuffa dagar med både massa jobb, sova med Samson på nätterna och sedan jobba på dagarna (M är ju fortfarande pappaledig). Milt sagt så är det svårt att hitta alla saker så fort jag lämnar någon av våra hem och ha koll på vad behöver jag till jobbet eller annat. I går mitt på dagen tog det helt stopp, kände mig galet sliten. Hade sovit dåligt med Samson, som inte väcker mig med skrik utan mer väcker mig för att krypa upp på mig ena sekunden och sedan tappa nappen nästa. Direkt när M kom hem i går, snackade vi bara en kortis sen tog jag bilen och åkt till mamma och pappa och sov själv. Otroligt skönt att sova själv en natt =) Nu är jag tillbaka på banan igen!

Nog om detta, i dag är det inte vilken dag som helst…IDAG fyller VÄRLDENS BÄSTA MAMMA och MORMOR ÅR! Firandet  började redan för några veckor sedan, pappa och jag hade varit och kollat på en ny cykel till mamma och tänkte att hon skulle få den i dag. Men hon tjatade massor om att pappa skulle ta och laga hennes gamla cykel (som var redo att åka på tippen för flera år sedan). Till slut kom mamma även till mig och sa, kan du inte påminna pappa om att jag vill ha min cykel lagad och han fixar ju aldrig det där. Som sagt, vi tröttnade på tjat och gick å köpte en cykel i förskott som hon fick för några veckor sedan. Tro det eller ej , men det blev en riktigt bra överraskning och hon anade inget alls =)

Lite mer om mamma och mig. Hon har alltid sagt, du är verkligen pappas lilla flicka även om vi har väldigt roligt ihop och mycket sällan bråkar. Några saker har vi i alla fall gemensamt, båda älskar färgen gult, inredning, att resa och god mat. Sen har M även börjat säga till mig, du är duktigt på att laga godas såser precis som din mamma! Vi är annars ganska olika till sättet, mamma är inte lika rakt på sak som jag, har aldrig gillat idrott (som jag älskar) och sen den där lilla detaljen, hon skjuter gärna saker framför  sig som inte är jätte roliga (jag vill få undan sånt så fort det bara går).

Sen har mamma den där egenskapen som jag älskar, hon vill alltid allas bästa och vill hjälpa andra människor (kanske ingen slump vid yrkesval). Som senast när jag kom hem till henne och pappa för att sova där, då var hon snäll och åkte upp extra till butiken sent på kvällen för att handla grejer till min favorit frukost (färska hallon, fil och rågböd ), hon vet att jag jobbar bäst om jag fått i mig en schysst frukost. Veckan innan, grillade vi där och då hade hon både fixat god fisk till mig (kan fortfarande bara äta ”mini-mängder” av kött) till middag och en bra köttbit till M, henne själv och pappa. Å pricken över I, varit på bolaget och köpt hem Mathias favoritöl.

Trots våra olikheter eller kanske just därför har vi haft väldigt mycket skoj genom åren. Sedan gymnasiet har vi åkt på egna semestrar utan resten av familjen till olika städer i Europa för shopping, kultur och för att komma bort, upptäcka nya platser och äta gott (bilden nedan är på mamma från Mallis i höstas).

När jag var yngre fick jag ofta höra, hur kan du resa med din mamma? Svarade precis som jag gör i dag, varför skulle jag inte kunna göra det! Vi har verkligen haft skoj tillsammans och har det fortfarande. Sedan Samson föddes har mamma även blivit den bästa mormor Samson kan få. han blev verkligen helt till sig när hon kommer hem och han redan är hemma hos dem. Som i går, direkt när han hörde mammas röst vid dörren (vi satt och åt) så släppte han fokus på sin mat och kollade på dörren. Sen när han såg hennes hår sticka fram bakom hörnet, LOG hela han samtidigt som han satte  upp sina armarna upp i luften mot henne. Mamma är helt enkelt BÄST! Bilden nedan är från Samsons födelsedag för några veckor sedan.

Gladisar

PS. Om ni träffar min mamma någon gång, säg-Jag kan ta din grädde! Så bjuder hon säkert på den roliga historien bakom den kommentaren!

 

På G in i favoritlådan!

I dag är det inte vilken dag som helst…

27 april, 2017 /

I dag fyller min guldklimp Samuel 1 år, eller exakt kl. 16.01 =) Det förtas året eller framför allt de sista halvåret har gått otroligt snabbt. Jag och M snackade om det här i går och båda upplever att Samuel har börjat formats mer och mer till en liten pojke istället för bebis. Dels är han med på ett helt annat sätt än tidigare, båda när vi pratar med honom, om honom och sen har han en väldigt stark egen vilja (undra vem han har fått den av). Sen får vi inte glömma hans ”krabbgång” i sidled just nu eller nyfikenheten att kasta ur saker ur lådor m.m.

Letandes i leksakslådan.

Som i förra vecka, jag hade varit på kurs i två dagar och jobbat väldigt mycket i övrigt, sovit hos mina föräldrar en natt för att kunna fokusera på alla saker. Självklart känns det i hjärtat, när jag är borta från båda mina pojkar mycket. Så när jag kom hem ville jag självklart krama om båda och ta läggningen med Samuel. INTE ENS nära att jag fick göra det, han knuffade bort mig med handen och började skrika så fort han kom till min famn och ville bara vara hos pappa. Till och med när M gick och tog en dusch så gick han med sin ”gåstol” till toadörren och satta sig utanför och ville in och var ledsen. Måste erkänn att det kändes sådär just då. Sen blev det lite bättre men fortfarande är Samuel väldigt ”pappig”.

De senaste dagarna har jag i alla fall kunnat lägga honom och få honom att somna på knappt 5 min, otroligt skönt! Nätterna har tyvärr varit ganska oroliga över lag senaste veckorna, han vaknar ofta och vill ligga som en plåster mot den som sover med honom. I natt var dock ett undantag, han sov med mig från strax innan 21.00 i går och sov fram till strax efter 07.00 då jag fick gå upp och byta på honom. Han väckte bara mig lite lätt vid två tillfällen, så att jag har känt mig pigg i dag! =)

I och med att Samuel bara fyller 1 år en gång, så bestämde jag redan mig för flera månaders sedan att jag inte skulle jobba särskilt mycket i dag. Ett Pt-pass med en stammis och ett eget ”slaktpass” och sen hemgång och ledigt resten av dagen. Som sagt i bland gäller det att prioritera sin guldklimpar.

Vi började firandet i morse med Samuels favoriträtt, bannanpankakor med grädde.

Pankis

Men av någon anledning, så ville han absolut inte ha grädden i dag utan bara ”pankisen” =) Sen fick han lite pekat av mig och M, två böcker. Vi har tänk att köpa lite fler grejer i veckan när vi har kollat mer i detalj efter vad han behöver i klädväg. I kväll blir det bara en enkel fika med den närmaste familjen i och med att vi får tillträde till radhuset på tisdag och är mitt uppe i flytten. Nu vidare ut i solen!

Med mina hjärtan!

Traditioner som går i arv

18 mars, 2017 /

I onsdags kom vi tillbaka till stan, efter att ha varit och hälsat på min farbror (Morfar 2) uppe i Särna, ca 3 mil från Idrefjäll. Bortsett från förra året, så har jag hakat på mamma och pappa upp dit under vecka 11 ett par år i rad. Otroligt skönt att komma i från stan ett par dagar samtidigt som v 11 är perfekt, i och me datt inga skolor har lov då. M har tidigare inte velat följa med upp, han är inte i närheten av lika ”Skidfrälst” som jag är.  Men redan i slutet av förra året började vi snacka om att åka upp i mars och den här gången, kunde M tänka sig att följa med. Som han själv sa, det kanske inte är så dumt att vi alla åker upp i mars. Jag är ju pappaledig och det blir skoj för Samuel att se snö. Ni som känner mig vet att jag verkligen blev glad över att vi alla kunde åka upp nu! =)

Även om det varit skoj att åka upp ensam med mamma och pappa och bara ta det väldigt lugnt. Nackdelen har varit att jag tidigare år fått åka skidor själv på dagarna. Mamma har varit jätte snäll och följt med upp till backen och suttit i solen och läst när jag var ute i backen. Vid lunch möttes vi upp och åt tillsammans.

Nu till årets resa. Redan innan vi åkte så var jag lite fundersam över hur det skulle gå med Samuel i bilen under så långt tid. Det är nästan 45 mil upp till Särna och de sista 12 milen från Mora är rätt sega. Sämre väg som slingrar sig upp och som oftast är rätt hal vid den här årstiden (inte den här gången). Jag kan väl börja med att säga att det gick sådär i bilen upp. Redan i Avesta vaknade Samuel eftersom vi var tvungna att stanna och då passade vi på att ta en fika och smita in på Haglöfs Outlet (fyndade ett par shorts där). Just nu är Samuel i den här fasen, att han inte gillar att vara stilla särskilt länge när han är är vaken. Därför blev det två stopp på vägen upp på knappt 2 timmar. Det jobbigaste av allt var utan tvekan, att Samuel blev otroligt ledsen sista biten innan vi var uppe och började gråta helt hysteriskt för att han inte ville sitta stilla längre. Det skar verkligen i hjärtat av att se honom i backspegeln, jätte ledsen med händerna uppsträckta mot mormor (han gör så när han vill komma upp), utan att få komma upp! Han blev i alla fall lugnare av lite gemensamma sånger, typ Imse-vimse-spindel och Djungelbokens ”Vad nöj med allt som livet ger”.

Väl uppe i Särna flöt det på rätt bra. Hela morfar 2s hus är som ett stort äventyr, många rum, med prylar överallt som Samuel fick titta på. Han blev särskilt fascinerad av att se när kaminen tändes. Sen är det verkligen avkopplande att komma upp dit, inget wifi, knappt täckning med mobilen, och lite tunnare luft än här nere. Som mamma säger, man känner sig lite som en klubbad säl första dagarna här uppe! Även Samuel verkade känna av detta och Somnade tidigare än vanligt de första dagarna där uppe. I måndags fick jag och M äntligen chansen att få en barnfridag i skidbacken =) Få saker gör mig så glad som att åka skidor, den där känslan att bara åka på och inte känna att man tränar. Frisk luft och rent GLÄDJERUS! Förmiddagen blev bra i backen, (se bilder nedan).

Idrefjäll

På eftermiddagen fick vi tyvärr smaka på rejält snöoväder och blåst (därav all snö på oss). Usel sikt, så vi fick ge upp lite tidigare än planerat, tyvärr. Hur som helst, jag kommer leva på den här skiddagen länge!! Dagen efter, åkte vi alla upp till Idrefjäll för att Samuel skulle få testa sin pulka. Först verkade han mest tycka att det var konstigt, han satt helt paralyserad och stilla när vi drog honom i pulkan för att handla mat. Sen när vi väl satta honom i en liten backe uppe i Idrefjäll tyckte han att det var riktigt roligt!

Med mina hjärtan!

Kan även tillägga att, min mamma hade minst lika roligt =) Jag lyckades även få henne att ”haka upp sig” på sin ålder. Frågade hur länge sedan det var hon var där uppe för första gången? -för 48 år sedan blev svaret . Samuel var uppe i Idrefjäll för första gången nu och mamma har varit där minst en gång varje vinter (i stort sett) i 48 år. Som sagt traditionerna går i arv!

Dagen innan vi skulle åka hem, kom den dagen som vi visste skulle komma, Samuel fick sin första förkylning. Lite snurrvel, hosta och tyvärr verkar han ha ärvt obehaget som även jag hade när jag var liten, hosta som ofta slutar med lite kräk. Hemresan gick helt okej till en börja, Samuel sov ovanligt länge i bilen och vi körde på. Givetvis vaknade han och blev riktigt ledsen strax innan Enköping, så det var bara att ta paus nr 2,  även om vi nästan var hemma.

 

Pros…

3 mars, 2017 /

Min inställning till amningen när vi snackade om det med vår barnmorska var att vi tar det som det kommer. Funkar det så är det BRA och funkar det inte, så får vi väl fixa ersättning. Tänkte mest att jag just då inte skulle orka med strul med amning i och med att min graviditet var ett helvete fram till v 18 (spydde konstant fram till dess). Jag tyckte även att det vore skönt att inte ställa så mycket krav på mig själv som nybliven mamma.

Sen när vi väl pratade mer om amningen med barnmorskan och några av mina kompisar, så började jag fatta hur bra det verkade vara att Amma, både för mig och Samuel. Det som framförallt mina kompisar sa var, det är rätt mysigt att ligga så nära med sitt barn, ”en rätt mysig liten stund tillsammans”. Flera lyfte även fram att det var så praktisk, maten är alltid tillgänglig så länge du är med där barnet är. Några nämnde även, att det kan vara lite svårt i början, innan ni har kommit in i det. Den största nackdelen som jag inte riktigt hade fattat innan, var att det skulle kunna göra så ont och ”helvetet” mjölkstockning hade jag ingen aning om vad det var alls för 5-6 år sedan.
Vår barnmorska (en riktig ärlig klippa i mina ögon), nämnde framför allt några av fördelarna,

  • Ett bra sätt att skapa närhet till din son, ”hud mot hud”.
  • Maten är alltid tillgänglig.
  • Både du och er son håller er friska.
  • Bröstmjölken innehåller det mesta ett litet barn behöver i näringsväg.

Jag tyckte särskilt om att hon (vår barnmorska) faktiskt inte alls, försökte övertala mig till att tycka att det här bara vara en självklarhet (jag var lite skeptisk när vi började prata om det). Hon poängterade att det här er ditt val, läs på lite och kolla med dina vänner om för och nackdelar, så kan vi prata mer om detta lite längre fram i din graviditet. Det finns få saker som jag ”kan lacka ur på” så enkelt som när människor som jag möter försöker ”pracka” på mig saker eller övertala mig att direkt tycka som dem. Oavsett om det gäller religiösa budskap, dieter, pyramidspel m.m.

 Nu till mina egna fördelar (även lite från forskning) med amningen med Samuel;

  • Bra sätt att skapa närhet och trygghet.
  • Tillgången på maten, motsvarade efterfrågan.
  • Skönt att veta att Samuel fick i sig näringsrik mat.
  • Maten var tillgänglig när jag var med och tack vara uppfinningen bröstpumpen, typ ALLTID (annars också).
  • Bra sätt att minska risken för bröstcancer hos mig.
  • Skönt att nästan helt slippa ge honom mjölkersättning, som inte är lika näringsrik som bröstmjölk (om ni ska ge ersättning, se till att den innehåller Galacto oligosaccharider,GOS).
  • Perfekt sätt att ge Samuel ett bra immunförsvar och även hålla mig frisk.

Särskilt de 3 sista fördelarna, var det som verkligen fick mig att ändra inställningen till amning, ATT verkligen ge mig ”faan på” att få det här att funka. Därför tror jag inte att det är ren slump att Samuel fortfarande efter 10-månader aldrig har varit förkyld (endast feber i samband med två tänder). Som sagt, ”helamning” fram till 5,5 månader och amning i kombination med VANLIG HEMLAGAD mat  fram till 9,5 månader  är bra grejer! Kan också nämna att vi helt skippat ”den så fantastiska”  industri-vällingen helt och inte kommer att ge Samuel något vitt socker innan han kommer att börja på dagis (förstår att vi då inte längre kan styra över detta)!

Den största nackdelen med amning för min del (som för de flesta mammor) var så klart den oregelbundna sömnen. Men som sagt, ”it comes with the package”, vi skaffade inte barn för att få sova mer! =) Jag kände mig helt trasig av trötthet när jag ammade Samuel en gång i timmen på nätterna i början och tyckte det var typ ”himmelriket” att bara bli väckt 3-4 gånger/natt i stället för det dubbla. I början gjorde det också ont att amma, innan vi hade kommit in i det och jag föredrog väldigt länge att ligga ner när Samuel skulle få mat. M tyckte också att det var jobbigt, att han inte kunde hjälpa till mer när Samuel ville ha mat så ofta i början. En av våra lösningar på detta blev, rutinen att minst en gång varje dag fick Samuel flaska av M trots at jag var i hemma. Vi såg även till att om inte M var hemma, så fick Samuel flaska en gång/dag av någon annan, detta för att bygga upp hans trygghet att vara i andra människors famn än hos bara mig och M.

 

 

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 Sandra Rusk

Tema av Anders Noren — Upp ↑